Efter ett par fantastiska dagar i Vlieland så tog vi oss vidare till Oostende i Belgien. Ett viktigt stopp då vi utlovat både goda musslor till Cayenne och våfflor till Hugo! Det blev ett kort besök, men vi han med det viktiga… Inklusive en tur med häst och vagn runt staden och en kort “cykeltur”…
Efter en titt på vädret så bestämde vi oss att ta oss vidare då det skulle blåsa ca 8-10 m/s (vilket är perfekt för oss om vi vill göra lite sträckor). Det hela började med att vi missade en del av medströmmen på grund av en sak som vi svenskar inte är så jättevana vid, det var rött ljus för att ge sig ut ur hamnpottan… Nåja, vi skulle ändå hinna kryssa upp till Calais för att komma runt hörnet med 3 knops medström…
Oj, vilken felbedömning… Vattnet utanför kusten är väldigt grunt så kryssbenen blev väldigt korta… Vilket i sin tur leder till att det tar längre tid och att man får strömmen emot sig… Nu har vi ju inte jättebråttom, men när det börjar blåsa ca 21 m/s och det dessutom lite nu och då kommer en jättevåg från en helt annan riktning än de andra som bryter in och sköljer över hela båten är det inte längre riktigt lika fridfullt att kryssa runt! För att lite förklara hur stora vågor det dök upp i bland ifrån tomma intet i mörkret så kan jag intyga att det inte gick att hålla fast sig i ratten när vattenmassorna brakade in över båten, och då har vi ändå fasta rutor och sprayhood uppe. Barnen skrattade gott varje gång deras pappa blev dränkt av de enorma mängderna saltvatten… Ända tills de själva blev blöta i en våg, då tystnade skratten.. (I ungefär 5 minuter tills de glömt bort allt och var lika lyckliga igen!
När det dessutom dyker upp en sådan våg mitt i ett slag som ser till att trassla in skoten i spirbommen så gör det ju inte att det går fortare… Vi lyckades rulla in det mesta av kuttern, men med en liten bit ute som vi inte längre kunde kontrollera så blev det till att krypa fram i vattenfallet och surra kutterrullen, bara för att känna sig säker… Vi var ganska lyckliga över det beslutet när furling linan slets loss några timmar senare!
Efter att ha kommit runt hörnet vid Calais så lugnade vinden ner sig och kom från en betydligt bättre riktning så vi rullade ut hela genuan och satte fart mot Dieppe, en hamn som en Holländsk båtgranne i Oostende hade tipsat om.
Torkdax!
Ganska skönt att knyta fast i en brygga och kunna börja spola av all salt… Det var inte många ställen som inte var blöta och salta… Och dessutom så var det ju en del grejer som behöver lagas. I dag visade det sig vara den månatliga marknaden, så det blev ett litet uppehåll i servicearbetet för att gotta oss i alla fantastiska saker på marknaden! Fantastiska grönsaker, korvar och ostar i massor!
Tillbaks till service arbetet (och tvätten, när jag säger att allt är blött och salt så menar
Men vänta, är det inte hon som håller i snöret som är förmånstagare på livförsäkringen????
jag ALLT!) så kan vi konstatera att vi slitit sönder furlingtrumman till kuttern, gjort ett stort lurvigt trasselsudd av skoten till den samma, att kuddarna som ligger mellan masten och där den går genom ruffen har trillat ner (?!?!?), motor- och tricolor- lanternorna är döda, samt att spirbomsliften sitter ca 5 varv runt akterstaget och dessutom har slagit knut på sig själv… Men, det enda vi har blivit av med (nåja, kutterskoten är nog inte så mycket att spara på) är en fender! Och dessutom så har vi nu lyckats laga allt utan att ens behöva besöka en båtaffär… Får nog anses vara ett gott resultat!
Barnen älskar Frankrike! Cayenne har uptäckt att det går att få musslor här med och Hugo har blivit helt frälst av deras “hamburgare” (en ganska blodig hackbiff) och “leverpastej” (gåslever). Dessutom så har de hunnit studsa studdsmatta (jättehögt!) “Det här är det roligaste som finns” var betyget av Cayenne.
I dag när vi skulle åka vidare så frågade de båda: Men vi kommer väll inte lämna Frankrike???
Vi har nu fått med oss en extra gast i form av Carolina! Som dessutom praktiskt nog
Carro vid rodret!
pratar Franska! Hon hoppar nog av innan vi lämnar landet, så om någon fransktalande seglingssugen (efter att ha läst den här texten) vill följa med en bit så är det bara att höra av sig!
Just nu är vi på väg en bit till då det ser ut att bli väldigt blåsigt om ett par dagar, och nu tänkte vi att vi skulle bli av med allt salt innan vi leker ubåt igen!
Tanken var att vi skulle segla vidare efter en dag här men när man hittar ett paradis så måste det ju utforskas! Det är en helt fantastisk liten ö som vi nu har cyklat runt (nåja, kanske inte hela, men nästan), fiskat krabbor (i massor) och tagit gummibåten ut på sanddynerna som dyker upp utanför hamnen vid lågvatten och tittat på de ca 200 sälarna som bor där!
S/Y kapalai 