Norrmän och fiskar!

I går kväll dök äntligen norska båten Tiffin (vår främsta konkurrent i gruppen om att komma först över mållinjen) upp på vår AIS! (ett system som skickar ut båtens position, hastighet och riktning. Ungefär samma antikollitionssystem som flyget har)
Hon verkar köra på båtfart och var på väg norrut! Nu vet vi ju inte vad hon har för segel ombord, så det kanske är en bra taktik, men vi var lite förvånade eftersom att gribbfilerna säger att man kommer få en bättre vinkel mot vinden de sista dygnen om man ligger lite längre söderut. Men hon kan ju hinna ner igen… Just nu ligger vi nog väldigt lika, vi får bara hoppas att vår något mer lata taktik kommer att vara vinnande… (Dessutom så har vi en rekordtid på 2,5 timme att genomföra en gipp, det inkluderade dock en ompackning av gennackern och kapning och omshackling av en del fall som hade nötts för mycket, så vi försöker undvika att ta för många gippar)
Ni som är seglare vet hur det är omöjligt att inte tävla så fort man ser en annan segelbåt. AIS:en har samma effekt, bara lite länre räckvidd.

I gårdagens rapportering (skickas ut 12.00 UTC varje dag) så hade vi en “fart mot mål” (Velocity Made Good, VMG) på 7,7knop under de senaste 24 timmarna. Och under samma 24 timmar så hade de stora katamaranerna bara 10,8. Ett klart godkänt dygn!

Ett litet problem är dock att besättningen har senare tider för ankomsten än skepparen i vadslagningen. Så nu ska plötsligt båten saktas ner med jämna mellanrum med motivationen att vi fått napp och att det skulle vara gott med färsk fisk… Patric har ertappats med att ha skickat i drivankare bestående av byxor och skjortor vid flera tilfällen och hävdat att han tvättar… Dessutom så ifrågasattes det om vi inte hade lite väl mycket segel uppe när vi gjorde dryga 12 knop i nedförsbackarna här om natten… I morse hittades dessutom hinken släpandes efter båten… Alla besättningsmedlemmar har lite halvskakiga alibin… Kölhalning skulle vara på sin plats, men det skulle ju också bromsa farten…

I går kväll efter den sedvanliga delfinshowen i solnedgången, som vi har bokat för varje kväll, så fick vi napp medans vi satt i sittbrunnen och läste. Innan vi hunnit fram så hade den redan tagit ca 100 meter lina och vi kunde inte göra annat än titta på när ytterligare 100 meter försvann på bara några sekunder, och sen när det var ca 20 meter kvar på rullen så kom det ett ryck som följdes av en ljudlig smäll när den ryckte loss hela spöhållaren och tog allt med sig.
Vi kunde bara stå och titta medans en stor sailfish skar genom ytan med sin imponerande ryggfena i ca 40 knop med ett off-shore spö och en penn-rulle hängandes efter sig. Det sägs att dessa fiskar kan simma i upp till 100 knop, och det kan nog stämma. Nu hoppas vi bara att han lyckades skaka av sig spöt när det blev lite slack på linan, eller i alla fall bita av linan. De är ganska bra på båda delarna iallafall.

Vi har också blivit träffade av våra första squalls under natten, men de syns bra på radarn när de kommer in eftersom att de kommer med enorma mängder regn. Så man har tid på sig att riva ner segel och dessutom så har vi ju fått båten avspolad! Det var på tiden! Flygfiskfjäll och saltvatten överallt!

Tror för övrigt att vi glömde berätta att vi här om natten hade en flygfisk som lyckades flyga rakt in genom ett öppet litet fönster i köket och landa på spisen! Vi har numera stekpannan på plats för att effektivisera processen ytterligare! Det är lättfiskat här ute!

I övrigt rullar det på! Autopiloten är nu upskruvad på högsta respons och drar enorma mängder el för att hänga med hyfsat i vågorna. Men det fungerar! Och vi går fortfarande +-0 om dagarna med solceller och pandan (diesel generatorn) startar så snällt när det behövs lite extra el. Just strömförsörjning eller problem med generatorer och motor verkar vara det de flesta båtar runt omkring oss har problem med. Patric och Lasse har agerat mekaniker via radion ett antal gånger hitintills.

Vinden är förvånansvärt byig. Den pendlar konstant i både riktning och styrka (även om det handlar om NW till SW). Känns lite som att segla i Stockholms skärgård vilket förvånat oss. Teorin just nu är att det är en get på Kape Verde som ibland kliver ut och blockerar passage vindarna lite sådär lagom för att flera hundra sjömil senare ställa till det för oss!

HF/MF radioinstallationen har modifierats lite och om man stänger av kyl och frys så kan man nu prata med Sverige hyfsat de flesta dagar på 16 bandet! Dock så går fortfarande gaslarmet när man sänder och autopiloten löper amok! Vi ska jobba vidare på det!
En annan observation är att tricolor lanternan i masttoppen som vi bytte till LED för att spara ström verkar störa VHF mottagningen, eller rättare sagt AIS mottagningen lite. Inte så mycket, men det är lite irriterande eftersom att det är en stor del av underhållningen om nätterna att se andra båtar. Men den sitter ju ca 15cm ifrån antennen, och LED lampor (eller mer korrekt deras styrkretsar) är ju en känd störningskälla.

Advertisements

Leave a Reply/Skriv en kommentar

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s